Jag har ägnat hela eftermiddagen åt att renskriva de sex handskrivna sidor jag skrivit om en novell och Hjalmar Söderberg. Nu när jag läser igenom det är det fruktansvärt dåligt. Bara slutsatsen är jag nöjd med. Varför ska man analysera allting? Kan man inte bara acceptera att det är som det är.

Min engelska lärare förklarade igår att efter hennes vredesutbrott räknar man inte de omkomna utan de överlevande. Hon är jättegravid, och därför kunde de där utbrotten tydligen komma när som helst. Detta uttalande är enligt Managment By Fear-principen som vår SO-lärare ständigt tjatar om. Att hon styr oss genom att skrämma oss.

Elins MSN-konversationer brukar innehålla det mesta. Idag blev det porrnoveller, lite Irland, Vadstena kloster, Lars Winnerbäck, tröjtryck och mycket mera på dagordningen.

Min Det Är Så Jag Säger Det ramlade i golvet häromdagen och skivfodralet är sönder. Stackars skivan låg på golvet bland mina dammråttor hela dagen. Mayday mayday, armageddon.

Sedan är jag sur på den här människan, jag har fortfarande inte fått min receptpärm.