Följande inlägg är helt oplannerat och Beatlespojkar och Edelweiss garanterar inte att innehållet håller den höga kvalité som annars utlovas.

Jag ska be om ett handikappintyg på Musikskolan så jag får använda deras hiss på fredagarna. För jag orkar inte släpa upp båda mina blytunga väskor tre våningar längre. Det tar knäcken på mig, efter en skolvecka är de där stentrapporna det ultimata kraftprovet. Efter det var man åtminstone att man lever och kanske borde träna upp konditionen.

Det är påsklov och jag är lite smått oroad att jag ska bli knäpp av att inte träffa alla fina människor på min skolan på en vecka. Och Elin har övergett mig för snygga skidguider i Österrike. Zell Am Zee är fint. Därför gick jag till Videomix, eller Hemmakväll som de som hänger med i svängarna säger, och tänkte hyra något snyftande drama om kärlek. Hittade A Walk To Remember som alla säger är så himla bra. Dessutom fick man kexchoklad för 1 kr om man hyrde valfri film. Det blev godis för trettio spänn igen. Desto färggladare, desto bättre och mer färgämnen.

Den person som kom på det här med att sno en timme från dygnet vid övergången till sommartid borde straffas. Jag har varit dåsig hela veckan och legat utmattad framför TV:n på eftermiddagarna på grund av denna stulna timme. Dygnsrytmen är helt rubbad.

De där chokladbollarna jag skrev om smakar verkligen salt. Tänk vad en liten tesked salt kan göra, det smakar bara... salt.

Jag behöver inte gömma mig längre. Det är inte lika stor uppståndelse kring förlovningen i Kungahuset och jag har fått veta vad morfar ville. Vill han prata med en är det oftast något negativt som man ska ändra på. Han hade sett när Molly Sandén sjöng i Melodifestivalen. Han tycker att hon inte sträcker på sig tillräckligt och det var just de han ville prata med mig om. Att jag ska sträcka på mig.

I alla fall, nu kommer ett "detta-har-hänt-idag-inlägg".

Ingen kemilaboration brukar innebära sovmorgon, men idag var det dags för besök hos tandläkaren igen. Norrlänningen Rolf utan humor var utbytt mot en glad, skönsjungande värmlänning som man bara hittar vid norska gränsen. Han påminde lite om min kemilärare och jag fick ett par solglasögon eftersom ljuset var så besvärande. Jag ska börja med det, att ha solglasögon med till tandläkaren. Jag ska dra ut tre tänder. TRE! De kommer få söva alternativt droga ner mig om jag överhuvudtaget ska hamna i tandläkarstolen. 15 april får jag tandställningen.

Jag undrar vad idrottsläraren har för sig alla de veckor då vi har praktikanter från Högskolan som älskar aerobics och bodypump och allt vad det heter. Nu de kommande fem veckorna måste vi applådera efter varje lektion. Dessutom vill jag inte ligga på gymnastiksalsgolvet och göra styrkeövningar till en dunkande version av Britney Spears "Gimme More". Dessutom säcker det inte med vanliga armhävningar och liknande, utan vi ska böja kroppen i alla möjliga omöjliga ställningar. Jag vill inte det. Har i och för sig ganska mycket att göra med att jag har ingen som helt styrka och jag heller ligger och sover på de där plastmattorna.

På mattelektionen hade vår lärare bjudit in en "hemlig gäst", som han uttryckte det. Det var skolsköterskan som skulle ha hälsosamtal med oss allihop! På vår skola är man mycket glad i innovativa lösningar, så man får SMS-påminnelse samma dag som man ska dit. Vi skrev våra mobilnummer på en lista och så får vi ett SMS så vi inte ska glömma gå dit. Väldigt smart faktiskt men jag satt och funderade över vilket abonnemang hon har och att det i alla fall blir dyrt eftersom alla hon skickar till kanske inte har samma. Men nu ska jag utvärdera min hälsa på en fysiklektion.

På samhällen gjorde vi inte speciellt mycket, även om listan A gjorde innehöll fyra punkter denna gång. Utan hennes punkter kan hon inte hålla en lektion. Vi hade betygssamtal fick veta att jag inte har MVG-kvalitéer och att jag borde bli politiker. Med ett "nej, nej" förklarade jag att det går bra så länge jag har fått tänka på vad jag ska säga och har det nedskrivit på ett papper. Annars blir jag bara upprörd och arg och kastar glödande materia omkring mig. När jag vågar säga något. Igår kändes det helt naturligt att kritisera USA's överkonsumerande. Hon gillade mitt tal och jag gillar att snacka, så är det.

Min kära stiftpenna gick sönder någon gång under nyhetsredovisningen om SAAB's vara eller icke vara. Jag blev ledsen och SMS:ade mamma så hon fick gå med mig och köpa en ny. Jag och min blåa fina penna har hållt ihop hela gymnasiet, vilket inte är så länge som mamma påpekade. Nu har jag en ny rosa och jag gillar den inte alls.

Jag ska plugga ikväll. En fredagskväll. Men det är faktiskt nödvändigt för imorgon ska jag till Malmö och på söndag är det körkonsert i Sölvesborg. Det går inte riktigt ihop med biologi, fysik och kemiprov.