Det här med julkort är väldigt speciellt i vår familj. När vi var yngre hade vi som tradition att alla skulle samlas i vår soffa nere i vardagsrummet och ta en bild som sedan blev årets julkort. Samma motiv varje år, just därför blev det tillslut lite komiskt.

Men det är inte ens en bråkdel av detta julkortskaos. Vi har ett speciellt system som nogrannt följs med en lista. Man kan hamna i en A och en B grupp. Alla är urprungligen i A gruppen (vilket betyder fotojulkort) men får vi inget av dem hamnar de i grupp B (vanligt julkort). Skickar de sedan inte nästa år igen åker de ut. Så man har två år på sig, man kan ju både glömma eller att det kommer bort på posten. Sedan finns det ju de närmaste släktingarna, mormor och morfar till exempel som alltid är i grupp A vare sig de vill eller inte.

Så fungerar det hemma hos oss. Detta borde jag kanske inte skriva... Men jag tyckte det var så komiskt för tidigare idag konstaterade pappa att det är tre av hans bekanta som åker ut iår.

Shame on you.